Hoppa till sidans innehåll

Meteorologi


Vad krävs för att lävågor skall uppstå?

För att stående vågor skall bildas i lä av ett hinder krävs:
• markvind på åtminstone 30 km/h
• vindhastigheten skall öka med höjden
• vindriktningen bör vara vinkelrät mot hindret och någorlunda konstant med höjden
• skiktningen skall vara stabil

Visa svar


Dölj svar


När och hur bildas lävågsmoln?
I samband med stationära vågor. Bildandet beror enbart på luftfuktigheten och
vågornas amplitud. Där fuktigheten är tillräcklig bildas molnen på grund av luftens
hävning i vågens”uppförsbacke”. De upplöses när luften sjunker i ”nedförsbacken”.

Visa svar


Dölj svar


Förklara den s k ”Föhn-gluggen”.

Relativt fuktig luft tvingas uppför en sluttning. Temperaturen avtar, vattenångan kondenserar och en del av fuktigheten fälls ut som regn på lovartsidan. När luften sjunker på läsidan blir då luften torrare och varmare med mindre molnighet (Föhnglugg). (Luften blir varmare på läsidan eftersom temperaturen ökar torradiabatiskt i ett djupare skikt när luften sjunker än när den stiger. Typisk föhneffekt förutsätter stabil skiktning.)

Visa svar


Dölj svar


Vad är en rotor?

I samband med lävågor bildas nästan alltid kraftiga rotorer. Även i andra situationer med stark vind och stabil skiktning kan rotorerer bildas i lä av branta sluttningar. Rotorer, för vilka man bör ha stor respekt som segelflygare, är rullar parallella med hindret och med horisontella axlar. I rotorer finner man uppvindar i den del som vetter mot vinden och de är alltid förknippade med kraftig turbulens.

Visa svar


Dölj svar


Vad menas med en luftmassa?

Med luftmassa menar man luft med relativt enhetliga egenskaper i fråga om temperatur, fuktighet och skiktning och som har stor geografisk utbredning.

Visa svar


Dölj svar


Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären, inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra.
Kalluftmassan kännetecknas av god sikt, konvektiva moln med påtaglig dygnsvariation. Nederbörd kan förekomma i form av byar eller skurar.
I en varmluftmassa avkyls luften underifrån och skiktningen blir stabil i låg nivå. Det typiska varmmassevädret kännetecknas av nedsatt sikt och ofta låga molnbaser, ibland dimma eller duggregn. Det typiska varmmassevädret förekommer mest under vintern. I varmluftsituationer på sommaren börjar termiken sent och slutar tidigt.

Visa svar


Dölj svar


Vad menas med en front?

Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären, inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra.

Visa svar


Dölj svar


Vilka huvudtyper av fronter finns?

Typer av fronter:
• Varmfront
• Kallfront ( Passiv – Aktiv )
• Ocklusionsfront

Visa svar


Dölj svar


Beskriv varmfronten.

Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront. Frontytans lutning är mycket flack (cirka 1:150). Varmfront - Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront. Frontytans lutning är mycket flack ( cirka 1:150 ). Den varma luften glider upp på den kallare och ett vidsträckt och skiktat molnsystem bildas ända upp till 100 mil framför fronten.

Visa svar


Dölj svar


Beskriv en passiv kallfront.

Molnsystemet vid en Passiv kallfront liknar molnsystemet vid en varmfront. Skillnaden är den att molnen kommer i omvänd ordning och att de huvudsakligen ligger bakom fronten samt att hela molnsystemet är smalare är varmfronten.

Visa svar


Dölj svar


Beskriv en aktiv kallfront.

En aktiv kallfront rör sig snabbt. Hastigheter på 70-80 km/h är inte ovanliga. Den varma luften tvingas till kraftig hävning framför fronten. I molnsystemet bildas vanligen kraftiga Cb-moln som ligger i en lång rad längs fronten. Molnen och nederbörden ligger vanligen på båda sidor om fronten. Fronten passerar snabbt och kan ge intensiv nederbörd, skurar och åska.

Visa svar


Dölj svar


Beskriv ocklusionsfronterna.

Varmfronter och kallfronter utvecklas i samband med vågbildning på frontzonen mellan luftmassor. Oftast bildas ett frontsystem med en varmfront följt av en kallfront. Kallfronten rör sig snabbare än varmfronten och hinner så småningom upp denna. Där kallfronten hunnit upp varmfronten bildas en kombinerad kall- och varmfront –en ocklusionsfront - Vädret vid en ocklusinsfront kan vara en kombination av vädret vid kallfronter och varmfronter. Som regel innebär detta väder ihållande nederbörd.

Visa svar


Dölj svar


Vad är polarfronten?

Gränsen mellan polarluft i norr och tropikluft i söder benämns polarfront. Polarfronten är mest markerad vintertid. Dess läge varierar avsevärt, ofta från dag till dag, men i allmänhet är den orienterad i väst-ostlig rikting.

Visa svar


Dölj svar


Beskriv hur ett lågtryck uppstår och utvecklas längs polarfronten.

Svår fråga! Lågtrycken kan uppfattas som virvlar i det stora lufthavet. På våra breddgrader är lågtrycken vanligen förknippade med frontsystem. Om en störning uppträder på polarfronten (vilken kan bestå av förändrad temperatur, förändrad vindhastighet eller riktning) kan polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar strömma söderut. Samtidigt har längre österut den varma luften börjat glida upp över kalluften. Varmluften glider upp på den kalla i en avsmalnande platt tub. Strömmen i tuben accelererar (venturieffekt ) och corioliskraften tilltar och böjer strömmen åt höger. Detta resulterar i att lufttrycket faller och ett lågtryck bildas vid vågspetsen. Framför varmfronten faller lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den kallare är lättare. (Under stormen i januari 2005 föll lufttrycket 27 hPa på nio timmar i Göteborg.) På motsvarande sätt stiger luftrycket i kalluften bakom det begynnande lågtrycket. Luftens hävning vid fronterna och i lågtrycket ger molnbildning och så småningom nederbörd.

Visa svar


Dölj svar


Vad är och hur fungerar en radiosond?

Vädret är tredimensionellt varför det inte räcker med observationer från marken. Därför sänder man från vissa platser regelbundet (oftast två gånger/dygn) upp gasfyllda ballonger med radiosonder. Dessa ballonger stiger till 20-30 km höjd. En radiosond är ett meteorologiskt mätinstrument som via radiosändare ger kontinuerliga uppgifter om temperatur, tryck och fuktighet när den med hjälp av en gasfylld ballong får stiga upp genom atmosfären. Oftast används radiosonden även för vindmätning.

Visa svar


Dölj svar


Vilka två huvudtyper av vädersatelliter finns det?

Två huvudtyper av vädersatelliter:
• Polära satelliter som kretsar runt över jorden i solsynkrona omloppsbanor
• Geostationära satelliter som ligger stilla över ekvatorn med samma omloppshastighet som jordens rotation

Visa svar


Dölj svar


Vilka symboler har på en väderkarta (färg resp svart/vit):
a) kallfronten?
b) varmfronten?
c) ocklusionsfronten?

a) Blå linje (linje med ”taggar”)
b) Röd linje (linje med ”bullar”)
c) Blå-röd linje (linje med både ”taggar ” och ”bullar”)

Visa svar


Dölj svar


Vad har sjöbrisen för betydelse för termikutvecklingen? Förklara.

Sjöbrisen för in kall luft från havet eller större insjöar. Den luften är också stabil i låg nivå och det tar lång tid (= lång sträcka) över land innnan den blir så pass uppvärmd att den ger någon användbar termik. När en sjöbrisfront bildas (vind från land innan sjöbrisen sätter in) utgör denna en markant gräns med den bästa termiken utefter själva fronten (konvergenslinjen). När sjöbrisen bara är en förstärkning av den rådande vinden från havet blir det en långsam och gradvis övergång till flygbar termik.

Visa svar


Dölj svar


Varför upplevs termiken normalt svagare på låg höjd än på hög höjd?

På låg höjd är termikblåsorna ofta små och mer turbulenta. Det kan vara svårt att centrera vid kurvning och utnyttja den lilla kärnan där det stiger som mest och detta upplevs som att man har sämre stig på låg höjd. På högre höjd är temikblåsorna oftast större och mer regelbundna vilket gör det lättare att utnyttja det bättre stiget i centrum.

Visa svar


Dölj svar


Vad menas med inversion och på vilket sätt kan du se den?

Med inversion menas att lufttemperaturen i ett skikt ökar med höjden istället för att som normalt avta med stigande höjd. Inversionen fungerar som ett tak för termiken under vilket föroreningarna från marken breder ut sig. Vid kraftig termik kan termikblåsorna ibland slå igenom inversionen så pass mycket att man ser den bruna disöversidan.

Visa svar


Dölj svar


Ange molnslag som kan förekomma i samband med en varmfront.

Cirrus, cirrostratus, altostraus, nimbostratus och stratus.

Visa svar


Dölj svar


Ange molnslag som kan förekomma i samband med att en kallfront passerar.
När en aktiv kallfront passerar tvingar den upp varmluften snabbt vilket ger upphov till konvektionsmoln av typ cumulus och cumulonimbusmoln insprängda i skiktmoln av typen altostratus/nimbostratus. En passiv kallfront har moln som en varmfront fast de kommer i omvänd ordning och är hoptryckta till ett smalare molnsystem (Ac, As, Ns, ev. St, Ci)

Visa svar


Dölj svar


Vilket slags väder kan du förvänta dig vid en passage av en aktiv kallfront?

Vädret i samband med en aktiv kallfront kännetecknas av kraftiga skurar som passerar tämligen snabbt. Vinden kan vara mycket byig och riktningen vrider efter frontpassagen mot högre gradtal.

Visa svar


Dölj svar


Hur kan en fuktig inversion påverka termikförhållandena?

När cumulusmoln bildats och når upp till den fuktiga inversionen kan det mycket snabbt bildas ett nästan helslutet molntäcke av stratocumulustyp. Dessa moln avskärmar solinstrålningen och omöjliggör segelflygning.

Visa svar


Dölj svar


Beskriv en vädersituation i Sverige som är idealisk för segelflygning.

Ett bra exempel är framkanten på en högtrycksrygg med måttlig vind från nord eller nordväst och kalluftsadvektion. Luften är torr så att det bara bildas ett par åttondelar cumulus med höga molnbaser och det finns inga andra moln som hindrar solinstrålningen. Kalluftadvektionen gör att det blir kraftiga stig, termiken lägger sig i gator, börjar tidigt och slutar sent.

Visa svar


Dölj svar


Kontoret på Ålleberg 
Segelflyget
Box 750
521 22 Falköping

Tel: 0515-371 51
Fax: 0515-371 58

Kontoret i Stockholm
Segelflyget c/o EAA Sverige
Hägerstalund
164 74 Kista

Tel: 0515-371 56
Fax: 08-751 98 16

Generella frågor kan e-postas
This is a mailto link

Logga-forbundskurser

 

Svedanor-logga

Postadress:
Svenska Segelflygförbundet
Box 750
521 22 Falköping

Besöksadress:
Segelflygskolan Ålleberg
521 91 Falköping

Kontakt:
Tel: +46 515-37151, +46 515-37156 Ann-Lis
Fax: 08-751 98 16
E-post: This is a mailto link

Se all info